Anneli Jordahl, Björnjägarens döttrar, 29 nov 2022, Ami Lindgren

 

Anneli Jordahl, Björnjägarens döttrar

Författare Anneli Jordahl. Född i Östersund 28 juni 1960. Bor numera i Sigtuna med sin hund. Särbo finns i Bagarmossen. Vill gärna leva tillsammans med sin särbo men anser sig själv vara en enstöring och inte så lätt att leva med.

Anneli Jordahl är född i en arbetarfamilj som väldigt mycket präglar hennes författarskap.

Aktiv kulturkritiker och sedan 2021 skrivcirkelledare i ABF. Hon har några ord som hon skulle vilja leva och som, men inte klarar. ”Julbord, månadslön och fastanställd”.

A J har fått en hel del stipendier och priser. Bl.a Moa Martinsson-stipendie, Tidningen Vi:s litteraturpris, Ivar Lo-priset etc.

Björnjägarens döttrar som vi nu läst får av oss ett medeltal på 2,8 p. Det vi upplevde som bäst var nog naturskildringarna. Språket mycket grovt. Skrivit om Aleksis Kivis Sju bröder från 1870 till döttrar istället och nutid. Samtidigt blev man lite nyfiken påvad som hände i slutet.

Till januari blir det A Ernaux, Min far och kvinnan. Hos Karin 31 januari.

Februari  blir det Nicolas D’Estienne D’Orves bok Eiffel. Hos Margareta.
Mars blir det Maris Golgut med Löftet. Troligtvis hos Susanne.

Ami

Flicka, kvinna, annan av Bernardine Evaristo, 25 oktober 2022 Agneta Hansson

 

Flicka, kvinna, annan av Bernardine Evaristo

 Bernardine Anne Mobolaji Evaristo föddes 1959 i södra London som nummer fyra i en barnaskara av åtta med en mor med engelskt/tyskt/irländsk ursprung och en far från Nigeria som emigrerade till Storbritannien 1949. Som 12 åring gick hon med i ungdomsteatern Greenwich Young People´s Theatre som enligt henne skapade hennes barndom och ledde till en livslång karriär inom konsten. Hon gick teaterhögskola och doktorerade 2013 i kreativt skrivande.

Gift med David Shannon ”som alltid finns där som ett stöd när jag ger mig ut på okända kreativa vatten och som alltid är en trygg hamn när jag kommer hem”.

Förutom två fackböcker och åtta romaner har hon skrivit teaterpjäser, poesi, noveller, essäer och litteraturkritik. För dessa har hon mottagit en mängd utmärkelser och priser. Det största hittills är Booker priset som hon vann 2019 och som hon delade med Margret Atwoods Testamentets. Hon är den första svarta kvinna och svarta brittiska person som vunnit detta pris.

Hon har således gett ut åtta romaner, bland annat Blonde Roots där afrikaner förslavar européer och hennes senaste bok Manifesto: on never giving up som är en självbiografi. Den enda bok som ännu så länge är översatt till svenska är den som vi läst: Flicka, kvinna, annan.

Kort om boken: I 12 kapitel beskrivs 12 olika kvinnoöden, där deras berättelser vävs samman på olika sätt. De är färgade kvinnor i olika åldrar, från olika samhällsklasser i Storbritannien, vars historier spänner över nästan ett sekel. Rasism, feminism, sexuell läggning uppenbaras på olika sätt. Det har sagts att hon gett brittiska women of colour en röst i litteraturen genom denna bok.

Boken är nästan som en samling noveller, av väldigt varierande karaktär. Vi var eniga om att de första var tråkiga, ointressanta historier om svarta, feministiska, lesbiska kvinnor. Men ju längre man läste desto intressantare personer porträtterades och samtidigt förändrades även språket. En lättläst bok. Sättet att skriva, utan stor bokstav och med få punkter och ibland med bara ett ord per rad diskuterade vi en del. Poesi? Ja, det var inte lätt att sätta betyg på denna bok – början fick ett väldigt lågt betyg, till att höjas allt eftersom. Således en del av boken riktigt dålig, en del av den riktigt bra.

Till slut blev våra betyg: Agneta 3,0 Ami 3,0 Susanne 3,0, Christina 3+, Karin 2,0 Anna-Christian 3,5 och Gunilla som bara läst lite grann ännu ville inte sätt betyg, men hittills < 2. Snittet = 2,9. Vi vill inte rekommendera denna bok till någon!

Nästa gång ses vi hos Ami 29/11 då vi diskuterar Augustnominerade boken Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl.

Vid datorn Agneta

Amerikansk Jord av Jeanine Cummins och De osynliga av Roy Jacobsen, hos Christina Ledin

 

I tisdags sågs vi hos mig för att prata om Jeanine Cummins bok Amerikansk jord och Roy Jacobsens De osynliga. De två böckerna är sinsemellan väldigt olika men båda ger en stark skildring av ett mycket annorlunda liv än det vi åtta lever.

I Amerikansk jord slungas man brutalt in i handlingen.  Boken tar nästan andan ur läsaren; kan människor verkligen överleva och klara de här strapatserna? Drivkrafterna för en flykt måste vara oerhört starka för att den här sortens risker ska vara värda att ta!

Jeanine Cummins är född 1974 och har påbrå både från Irland och från Puerto Rico. Boken heter i original ”American Dirt” vilket ju har en annan klang än den svenska titeln. Stark skildring av en flykt. En bok som gör att man förstår flyktingens villkor på ett sätt som inte en tidningssida eller ett TV-inslag kan förmedla.

Betyget för boken blev enhälligt en fyra.

De osynliga är första delen i en serie på fyra romaner. Här handlar det om en familj i Nordnorge. Boken utspelar sig under tidigt nittonhundratal.

Vi tyckte boken var vacker och poetisk, lite långsam tyckte någon.  Också här en bok som, kanske mest som en stämning, ger en föreställning om ett mycket annorlunda liv under väldigt annorlunda villkor än våra.

Medelbetyget blev också här en fyra, spridning från 3-5.

Roy Jacobsen är norrman, född 1954. Han debuterade 1982, fick sitt genombrott 1991 med romanen Segerherrarna.  

 25/10 ses vi hemma hos Agneta och läser boken ”Flicka kvinna annan” av Bernardine Evaristo till dess. Till november läser vi Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl

Christina Ledin

Två pistoler av Klas Östergren

 Klas Östergren föddes 1955 i Stockholm. Numera är han bosatt på Österlen. Östergren startade med att skriva dikter, men hans diktsamling 1972 refuserades. Han debuterade istället med romanen Attila 1975 och sedan dess är han en produktiv författare som hittills givit ut 28 böcker. Hans stora genombrott kom med romanen Gentlemän 1980. Den fortsattes 2005 med Gangsters och avslutades med Renegater som kom 2020. 

Östergren valdes in i Svenska Akademin 2014 och gick ur 2018. I Renegater skriver han en rapport om det turbulenta läget i Akademin. Vi läste Två pistoler till dagens träff. Romanen börjar 1831 i Toscana där det pågår en koleraepedimi. Där möter vi den gamle fd hovstallmästaren Munck som berättar sitt livs historia från karriären vid Gustav lll:s hov. Vi var samtliga överens om att språket är fantastiskt. Det har en lyster och skapar läsglädje. Några tyckte att boken var ett roligt tidsfördriv med många roliga episoder medan någon tyckte den var ointressant. Flera av oss höjde betygen efter att vi samtalat om boken. Sammanfattningsvis en trevlig bagatell.

Våra omdömen:

Ami 3,0 skulle rekommendera boken till andra

Margareta, 2,0

Gunilla 4,0 rekommenderar boken till andra

Agneta 3,0 

Christina 4,0 roliga beskrivningar, häftigt språk, rekommenderar den

Anna Christina 4,0 rekommenderar den 

Karin 3,0

Det ger en medelpoäng på 3,2

Nästa gång hos Christina 27 sept. Till dess läser vi De osynliga av Roy Jacobsen och Amerikansk jord av Jeanine Cummins

Boktips från Malin på Akademibokhandeln

 Amerikansk jord,  Jeanine Cummins

Om flyktingar från Mexiko till USA

När bergen sjunger, Nguyen Phan Que Mai

OM Vietnam

Sörjen som blev, Anna Takanen 

Om finska barn i Sverige efter andra världskriget

Lektioner i kemi, Bonnie Garmus

Kvinnlig kemist på 1960-talet i USA

Städerskan, Nina Prote

Deckare om en städerska som hittar en död man på hotellet där hon städar

Om det inte vore för dig, Delphine de Vigan

Om en gammal kvinna som tappar orden och vad hon har att avslöja

De Osynliga, Roy Jacobsen

Från Nordnorge

Draken, Laetitia Colombani

Om kvinnoöden och systerskap

Räkna hjärtslag, Katarina Widholm

Betty 1930-talet i Stockholm

Resten av allt är vårt, Emma Hamberg

Feelgood om en kärlekshistoria

Hamnet, Maggie O´Farrel

Om 1500-talets England

Jag skriver över ditt ansikte, Anna Karin Palm

Anna-Karin Palm reflekterar över minne, skrivande och hur ett livs berättelse formas. Det är en varm och samtidigt skarp bok som går in i dessa motstridiga känslor med öppna ögon

Kaffe med mjölk Ella Maria Nutti

En mamma och en dotter. Ett avstånd mellan dom lika långt som mellan Gällivare och Stockholm. En mamma som har något hon måste säga till sin dotter, något som inte kan vänta.

Leons bok Gabriel Francke Rodau

Leon Bialek är sjuttio år när hans fru Rakel dör. Utan barn är han ensam kvar med minnet av ett liv han inser saknat full mening. När det judiska sorgeåret är över tar han därför åter kontakt med Anna.

Skilsmässan (och den tidigare Svärmodern) Moa Herngren 

Moa Herngren skildrar i Skilsmässan än en gång mästerligt de tabun som finns i relationer och de känslor som vi kanske inte pratar om så ofta. Precis som i succéromanen Svärmodern beskriver hon hur situationer kan uppfattas så totalt olika och om hur små händelser i vardagen kan växa till oöverstigliga hinder.

Shuggie Bain Douglas Stuart

Vinnare av 2020 års Booker-pris!Året är 1981 och industristaden Glasgow är nere för räkning. Under Thatchers järnhårda styre måste man kämpa för att överleva.

Fränder Emma Donoghue

Franskfödde Noah är en pensionerad kemiprofessor som bor på Upper West Side i New York. Han planerar att för första gången sedan han var barn, återvända till sin hemstad Nice. Precis innan Noah ska åka får han ett oväntat samtal från socialtjänsten.

Stöld av Ann-Helén Laestadius, 26 april 2022, Margareta Tillman

 

Ann-Helén Laestadius

 

 

Ann-Helén är född 1971 i Kiruna. Hon bor nu i Solna med man och en son.

I hennes hem talades tre språk: nordsamiska som kom från hennes mammas sida; meänkieli från hennes pappas sida och så riksspråket svenska. Hon fick själv bara lära sig svenska, eftersom varken mamman eller pappan förde vidare sina språk

Mamman kommer från en renskötarfamilj och tvingades gå i en så kallad nomadskola och förbjöds att prata den egna gruppens språk och ”sedan liksom många andra” ville hon inte föra vidare språket till sin dotter. I stället gick Ann-Helén kvällskurser i samiska.

Ann-Helén härstammar hon från en av bröderna till Laestadianismens grundare Lars Levi Laestadius.

2016 tilldelades on Augustpriset för ungdomsboken Tio över ett.

Stöld, röstades fram av svenska folket som Årets bok 2021 i Bonniers bokklubb. 
Den bygger på verkliga händelser. Det är en vild och vacker läsupplevelse – som en jojk till renskötarlivet!  Men den är också en spännande roman om brott som begås utan att utredas. En svidande skildring av en bortglömd del av Sverige där människor ställs mot varandra – i generation efter generation.

 Själv säger hon så här i en intervju

På ett sätt är det nog enklare att vara same här i Stockholm. Men min flytt var ingen flykt. Jag bodde i Kiruna tills jag var 27. Men nu kan jag tycka att det är skönt att jag inte är där uppe. För att jag är lite rädd för reaktionerna, säger hon och skrattar till.

Renskötare har sällan blivit skildrade på det här sättet förut, och att jag gör det, som inte är renskötare själv, är också ett känsligt dilemma. Men mamma är uppvuxen i en renskötarfamilj, vi har kusiner som är renskötare och jag har varit med ute och vet hur det funkar. Men ärligt talat var jag livrädd för att skriva den här boken. För att jag är så rädd att skildra dem fel. De är redan så utsatta, det jag skrev fick inte också bli fel!

Och Elsa, jag ville ge renskötartjejer som henne lite upprättelse. Det var viktigt att hon skulle vara stark, att hon skulle våga ta för sig. Och det är inte bara svartvitt allting, det är inte så att jag vill lyfta fram allt det samiska som enbart gott. Det var viktigt att också berätta detta att hon vill ta plats i samebyn och hur svårt det är som tjej, att det är väldigt traditionellt manligt och att hon får kämpa för att bli accepterad

Hon berättar om den hotfulla stämningen efter den så kallade Girjasdomen, som kom den 23 januari 2020 och där det slogs fast att samebyn Girjas har ensamrätt att bestämma över småviltjakten i sitt område, med hänvisning till det som kallas urminnes hävd. Ett beslut som orsakade en våg av hat mot samer. Skjutna och överkörda renar. Ett våldsamt näthat. Hot och trakasserier från sådana som romanens Robert.

Hon berättar att hon använt hundra polisanmälningar om renstölder som research för romanen. Utredning efter utredning som lagts ner och hur polisen där uppe, precis som i hennes bok, har att patrullera oändliga områden med minimerad personalstyrka och därför oftast kommer försent, om de ens dyker upp.

– Och sedan ska man dessutom orka med rovdjuren och mäkta med klimatförändringarna som försvårar rennäringen ... Det är också den psykiska ohälsan som drabbar många samer och orsakar tragedier i många familjer. Det är så otroligt mycket på en och samma gång.

– Till slut kände jag, nu får det vara nog. Det här måste berättas om, men fiktivt, i en roman.

 

Bokklubben

Alla uppskattade boken mycket och tyckte att det är en mycket viktigt bok, som berättar om renskötarnas verklighet. Många tyckte att personbeskrivningar var lite tunna för alla utom för Elsa, bokens huvudperson.

Betyg: Gunilla-4, Agneta-4,5, Ami-5, Susanne-4, Anna Christina- 4, Margareta-5.

Det ger medelpoängen 4,4.

 

Till nästa gång, den 31 maj ska vi läsa Två pistoler av Klas Östergren. Då ses vi hos Anna Christina på lunch.

Över sommaren ska vi läsa två böcker
De osynliga av Roy Jacobsen
Amerikansk jord av Jeanine Cummins.

Den svarta månens år, Ellen Mattson, 22 februari 2022 Agneta Hansson

 

Även denna gång träffades vi digitalt eftersom ett flertal av oss inte kunde delta fysiskt.

Till denna gång hade vi läst ”Den svarta månens år” av Ellen Mattson

Författaren: Ellen Mattson är född 22 september 1962 i Uddevalla. Hon växte upp söder om staden. Mamman var lågstadielärare och pappan – Olle Mattson arbetade hemma som barn- och ungdomsboksförfattare. Hans mest kända bok är ”Briggen tre liljor”.  Hon bor kvar i sin hembygds trakter, nära Ljungskile.

Hon har studerat litteraturvetenskap och språk samt piano vid Vadstena folkhögskola. Ellen är utbildad bibliotekarie, men har inte arbetat som detta på 25 år, utan är verksam som författare och kritiker på heltid. Som kritiker syns hon i Göteborg Tidningen, Bohuslänningen, Svenska Dagbladet och Göteborgs Posten.

Temat i hennes författarskap är ofta mänskliga relationer. Miljön i många av böckerna utspelas i Bohuslän både i modern och historisk tid.

1992 debuterade hon med romanen Nattvandring. 1998 kom hennes genombrott med Resenärerna, som gav henne Svenska Dagbladets litteraturpris. 2012 kom boken Vinterträdet ut, den handlar om Greta Garbos liv i Amerika. Två av hennes böcker har gått som följetång i radio – Glädjestranden och Sommarleken.  Hennes senaste bok Den svarta månens år 2021, var nominerad till Augustpriset.

Hon har också skrivit dramatik både för scen och radio.

Priser: Svenska Dagbladets litteraturpris, G-Ps litteraturpris, De Nios Vinterpris, Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris och Gerhard Bonniers pris.

Hon intog den 20 december 2019 stol nummer nio i Svenska Akademien, efterträdde Jayne Svenungsson. Hennes erfarenheter att läsa och bedöma texter samt att formulera sig kring läsningen är det hon vill ta med sig in i Akademien. Klassiker ligger henne varmt om hjärtat och hon vill gärna göra dem tillgängliga och sprida kunskap om dem, men även lyfta fram samtida svenskt författarskap som ligger lite vid sidan av allfarvägarna.

Den svarta månens år om David, en man i övre medelåldern som efter en konflikt är tjänstledig från universitet och planerar att skriva en artikel om Iliaden. Han halkar på en isfläck, eller är det ett överfall (eller har han fått en stroke – vår reflektion)? I samband med fallet tappar han kanske en röd bok – som två tonåriga vittnen hjälper honom att spåra. Han går in i ett nytt skede av livet, med livstvivel och nya perspektiv  – hans verklighet tycks bli allt mer upplöst.

Vi var alla fascinerade över författarens målande språk. Där hon i varje av de långa meningarna sa mycket. Däremot var de flesta av oss inte lika fascinerade av innehållet i boken. Detta bidrog till väldigt varierande poäng. Gunilla 4, Karin 3,5, Susanne 3, Ami 3, Anna-Kristina 2,5, Agneta 2,5 och Margareta 2,0. Medelpoäng: 3.

Ingen av oss ville rekommendera denna bok till någon.

Nästa gång hoppas vi ses fysiskt hemma hos Susanne, den 29/3 klockan 13? Till dess läser vi Villebråd av Ayaan Hirsi Ali.

Vid datorn satt

Agneta

Paradiset, Abdulrazak Gurnah, 8 februari 2022 . Ami Lindgren

 

Översikt om författaren Abdulrazak Gurnah.

 

Gurnah föddes 20 december 1948 i Sultanatet Zanzibar som numera är en del av Tanzania.

Författare, litteraturkritikeroch lärare. Har undervisat bl a i engelska  och litteraturvetenskap

vid Kents Universitet i Storbritannien.

Han fick Nobels pris 1921 för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.

 När Gurnah föddes var Zanzibar en brittisk koloni. 1964 utbröt en revolution på Zanzibar och en förföljelse av folk med arabisk bakgrund. Gurnah flydde från Zanzibar 1967 till Storbritannien och började studera vid Christ Church College i Canterbury.

Mellan 1980 och 1982 undervisade han vid Bayero University Kano i Nigeria.

Gurnah började skriva vid 21 års ålder på engelska, hellre än på swahili som är hans modersmål.

Han debuterade med romanen ”Memory of Departure” 1987, ”Pilgrims Way” 1988 och “Dottie”1990. Genombrottet kom med romanen ”Paradise” 1994. Paradiset nominerades till Bookerpriset. Handlar om en ung pojkes mognad till en ung man och möten mellan brittisk och tysk kolonialism.1996 kom romanen ”Admiring Silence”. Framställt Zanzibar i en romantisk dager för sin hustru, men som blir en besvikelse när de anländer dit.

Gurnah har även redigerat antologier över afrikansk litteratur.

Tre av hans romaner har getts ut på svenska av Helena Hansson, Paradiset 2012, Den sista gåvan 2015 och Efterliv 2021.

2006 blev han invald som medlem i ”Royal Society of Literature”. Han är den förste Tanzaniska författaren att få Nobelpriset.

 Gurnah bor i Brighton East Sussex. Familjefar, men håller familjen borta från rampljuset.

 PS. Helena Hansson är översättare från Engelska och Danska till Svenska.

 Bookerpriset kallades tidigare Booker-Mc Connell Prize och Man Booker Prize. Brittiskt litterärt pris instiftat 1969. Tilldelas årligen till den författaren som utgivit enligt juryn den bästa romanen på engelska som originalspråk under året.

 Till nästa gång läser vi Den svarta månens år av Ellen Mattsson

Ami Lindgren 8 februari 2022