Debutant av Sergej Lebedev av Christina Ledin den 23 april 2024

Sergej Lebedev föddes 1981 i Moskva och är en rysk författare och journalist som också har ett stort intresse i geologi och har sedan 14 års ålder deltagit i sammanlagt åtta geologiska expeditioner. Han bor med sin fru i Potsdam i Tyskland. Lebedev har skrivit fem romaner varav tre (tror jag) finns översatta till svenska, Vid glömskans rand från 2010, Augustimänniskor rån 2016 och alltså Debutant från 2021.

Vi har en fin intervju med honom här https://www.vi.se/artikel/sergej-lebedev-det-finns-inga-ursakter-for-detta-brott och en annan intervju med honom av Staffan Heimersson finns här https://www.axess.se/artiklar/sanningssagaren/. Båda är generöst nog öppna även för ickeprenumeranter. Debutant är en vackert skriven bok om ett hemskt ämne; det är absolut inte långsökt att associera till giftet Novitjok som lär betyda "Nykomling" på ryska. Kalititn, en döende rysk vetenskapsman i exil som bevarar sitt inkapslade gift som sin enda kärlek, det enda som verkligen betytt något för honom i livet. Han jagas av generallöjtnant Sjersjnev som fått i uppdrag att tillsammans med en medhjälpare "ta honom ur arkivet". Varken Kalitin eller Sjersjnev är i djupet övertygade om det ryska systemet och jagas i viss mån av sina samveten. Sjersjnev möter plötsligt i västeuropa en ung man som han känner igen som ett av sina offer som han är övertygad om är död. En präst, Travnicek, representerar godhet och medmänsklighet i den här mycket kalla romanen. På något sätt är han oåtkomlig för det annars fruktansvärda giftet "Debutant" som Kalitin förvarar som ett slags säkerhet och skatt. Kanske är Travnicek en person som representerar "Den heliga dåren" som är en del av rysk religion och föreställning? 

 Vi tyckte ganska olika om den här boken som lite ytligt kan påminna om en roman av John le Carré... några tyckte temat var så frånstötande att det var svårt att ta till sig romanen. Andra tyckte de många bottnarna och inslagen av magisk realism var spännande att utforska. 

Bra diskussioner blev det och i snitt fick romanen betyget 3. 

Nästa gång ses vi 21/5 (fast inte jag som är i Göteborg) för att prata om "Jag ser allt du gör" av Annika Norlin. Allt gott/Christina

Om uträkning av omfång 1 av Solvej Balle hos Agneta Hansson 26 mars 2024

Solvej Balle: föddes 1962 på Sönderjylland. Har läst filosofi och litteratur vid Köpenhamns universitet och gått en författarskola. 1984 gavs hennes första roman – Lyrfågeln ut. Nästa bok kom 1993 – Enligt lagen: Fyra berättelser om mänskligheten. Den bok ska vara en av dansk litteraturs mest lovprisade verk. Efter det flyttade hon ut till lilla lugna Ärö, söder om Fyn. Där trivs hon bäst på land. 

 Det ryktades att hon höll på att skriva en septologi och ……. 2020 kom första delen i septologin ut – Om uträkningen av omfång 1 och snabb takt därefter även del 2 och 3. För dessa böcker fick hon till sin egen stora förvåning Nordiska rådets litteraturpris 2022, för vem får pris för en berättelse som inte är färdig? Idén till romanen om Tara som fastnat i tiden (18 november) fick hon redan i 20 års åldern, då hon som så många andra runt henne läste James Joyces Odysseus. Joyce behandlar inte tid på ett traditionellt sätt, utan leker med begreppet. Så började fröet till historien gro. Det tog ända till 2020 innan hon i det corona stängda Danmark tog sig tiden att påbörja berättelsen. Således har 3 av planerade 7 böcker kommit ut. 

 Tara som lever ett stillsamt liv med sin man i en påhittad fransk by, upptäcker en morgon att tiden gått i stå. I första boken går ett år. Tara kan inte skapa minnen tillsammans med andra människor. Livet känns inte meningsfullt och tillvaron blir ödslig när man inte kan följa med i tidens framåtrörelse. Vad har hänt Tara? Ja, det vet inte ens författaren, även om hon har sina aningar. Berättelsen är ju inte slut ännu.

En intressant diskussion följde. Var det en trasig relation som gjorde att Taras tid gick i lås? Har hon ADHD eller någon psykisk diagnos? Eller handlar boken om tiden och hur den kan upplevas? De flesta av oss vill gärna fortsätta att läsa mera om Tara. Även om vi var överens om att boken understundom var långsam med en del upprepningar. Dock skriven på ett enkelt, flytande språk. En bok att inte hasta igenom utan lägga ifrån sig ibland och fundera över vad den säger. (Dock hade flera av oss snabbläst den pga bibliotekslån).

 Inte en bok att rekommendera till alla att läsa. Poäng: Margareta 4,0, Agneta 3,5, Ami 2,0, Susanne 3,5, Gunilla 3,5 och Karin 3,0. Anna-Kristina och Kristina som inte kunde vara med gav boken 3,5 respektive 2,0. Medelbetyg 3. Osäkert var vi ses nästa gång – antingen på Akademibokhandeln eller hos Kristina. Till dess läser vi Debutant av Lebedev. I maj ses vi hos Susanne och då diskuterar vi Annika Norlins Jag ser allt du gör. 

Vid datorn denna gång Agneta

Hjortronlandet, av Sara Lidman 27 februari 2024 Margareta Tillman

 

Hjortronlandet av Sara Lidman

Sara Lidman föddes under en häftig snöstorm den 30 december 1923, på en gård i byn Missenträsk i Västerbotten. Hon var nummer tre i en syskonskara på fyra. Gården var liten, knappt tre hektar odlad jord och lite skog.

Hon debuterade som författare med romanen Tjärdalen 1953 och blev en av 1900-talets stora svenska (arbetar)författare. Åren 1955–1963 var Lidman ledamot av Samfundet De Nio.

Vistelse på sanatoriet – Författarskola för Sara I tonåren smittades Sara Lidman med tuberkulos. Det medförde flera och långa vistelser på sanatorier. Med en rik tillgång på böcker, och tid till samtal med likasinnade. Hennes debut, romanen Tjärdalen, kom ut 1953. Den blev en omedelbar succé, både hos kritikerna och läsarna. Tjärdalen följdes under loppet av 1950-talet av ytterligare tre romaner – Hjortronlandet, Regnspiran och Bära mistel.

Femton är med engagemang för fattiga och förtryckta i tredje världen Sara Lidman kom 1960 till Sydafrika, några månader efter massakern i Sharpeville, där 69 människor sköts till döds vid en fredlig demonstration mot apartheidpolitiken.

 Den 5 februari 1961 arresterades hon tillsammans med ANC-aktivisten Peter Nthite. De båda anklagades för att ha en intim relation. Sexuella förhållanden mellan vita och svarta var förbjudna enligt sydafrikansk lag, och kunde rendera fängelsestraff.

Utvisningen från Sydafrika följdes av två och ett halvt års vistelse i Kenya. Hennes erfarenheter från de båda afrikanska länderna resulterade i två romaner: Jag och min son och Med fem diamanter. Böckerna speglar inte bara rasproblematiken, utan i lika hög grad den ekonomiska exploatering som de svarta utsattes för.

Engagemang mot USA:s krig i Vietnam. Hon gjorde fyra resor till Vietnam under 60-talet, varav tre mitt under brinnande krig. Den fjärde genomfördes 1975, strax efter att Saigon i Sydvietnam hade fallit för befrielserörelsen FNL, och de amerikanska trupperna hade lämnat landet.

Det blev två böcker om Vietnam, Samtal i Hanoi (1966) och Fåglarna i Nam Dinh (1972).

 Släktberättelsen blev sju romaner När Sara Lidman är i femtioårsåldern tar hon sig an sin släkts och sin hembygds historia. Det blev Jernbanesviten 1977-1999. Med den kom Lidman att betraktas som en av Sveriges allra främsta författare.

Jernbanesviten omfattar fem romaner plus två fristående fortsättningar. Böckerna speglar inte bara släkten Lidmans liv, utan också två viktiga skeden i Sveriges historia: koloniseringen av Norrlands inland och moderniseringen av livet på landsbygden, med övergången från självhushåll till penningekonomi.

Till mars ska vi läsa Sovej Bille, Om uträkning av omfång och till i april Ingrid Carlberg,  Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris. 

Karin kontaktar Akademinbokhandeln och frågar om vi får komma dit i april och träffa deras chef, som ger oss litteraturtips. Om det inte funkar så ska vi vara hos Susanne den 23 april. 

Margareta

Trilogin av Jon Fosse 30 januari 2024 av Karin Lorenz

 

Jon Fosse föddes 29 september 1959 i Rogaland i Norge, bor nu i författarbostad centralt i Oslo,  med hustrun Anna i Hainburg an der Donau nära Wien, ibland i sin skrivarstuga på Vestlandet. Är far till sex barn, varav två i det senaste äktenskapet. Utbildad  bl a i universitetet i Bergen.

 En trasig glasflaska höll på att kosta den 7-årige Jon Fosse livet, men han räddades och hann med en nära-döden upplevelse, något som kan ha påverkat hans kommande författarskap. Han såg nämligen andra världar när blodet sprutade ur pulsådern. Till andra världar tar han sig också när han skriver –  och  påstår att han lyssnar och bara skriver det som berättas för honom. 

 Var han än befinner sig i vår värld, bär han det norska Vestlandet inom sig. Byn Strandebarm, där han föddes som son till föreståndaren för Kooperativet och hans hemarbetande fru, längtar han inte till. Förväntningarna att passa in där gjorde han allt för att undkomma. Började skriva dikter i tolvårsåldern, kom tidigt med i ett band och fick uppträda. Med musik var han tydligen inte rädd för att stå framför en publik, men när han i skolan en gång ombads läsa en text, sprang han därifrån i ren rädsla. Han anser att det enda sättet för honom att kunna framföra något muntligt, var att själv skriva texten! Då hade han uppenbarligen kontroll. Och skrivit har han gjort! Poesi, prosa, dramatik i en imponerande omfattning. Åtta diktsamlingar finns i en volym i Norge,  Dikt i samling. Han finns översatt till en mängd olika språk, men skriver alltid på nynorsk. Många svenskar har översatt honom, bland andra värmlänningen Lars Andersson.

Under många år hade Jon Fosse alkoholproblem, men 2012 blev han nykterist och konverterade till katolicismen. Gud har en stor roll i hans liv!

 Snälla alla, läs inte minst hans Nobelföreläsning, där finns så mycket intressant! Jag kan inte sammanfatta det, journalisten har varit pensionär för länge…. Jag håller tyst nu, för tystnaden är viktigt för Jon Fosse.

 Men så kom jag på att jag inte skrivit en rad om TRILOGIN, som vi läst. Jag funderade på hur jag 

skulle sammanfatta boken… det vore att förstöra den!!! Den måste LÄSAS! I tre delar, Sömnlösa, Olavs drömmar och Kvällning träder en släktsaga fram. Det unga fattiga paret söker förtvivlat efter en bostad, ingen vill ha dem hos sig och de möter föraktfulla blickar, bl a på grund av det barn som de väntar vilken dag som helst. I ”Olavs drömmar" kommer Åsta och Olav Vik in i bilden, i ”Kvällning” träder också Åsleik fram. Jag tror att vi alla skulle rekommendera Trilogin till andra, om än  inte till alla. Glömde den frågan till er.  2015 fick Trilogin  Nordiska rådets litteraturpris

Jag hade tyvärr svårt att hinna med alla kommentarer kring boken, men en vanlig uppfattning var att i början förvånas och undra över alla upprepningar och  konstatera att inga punkter fanns. Men som Susanne påpekade finns i alla fall versala begynnelsebokstäver. Eftersom vi saknade Anna Christina runt bordet börjar jag med hennes utmärkta  recension.

Anna-Christina: Jag blev väldigt positivt överraskad. Jag trodde det skulle bli tråkigt och istället blev det en bladvändare. Det är en väldigt gripande skildring. Man lider med de unga tu, men kanske de ändå inte har rätt att ta lagen i egna händer som han gjorde? Språket är vackert, uppläsaren väldigt bra och alla upprepningar med säger han och säger hon blev som musik. Jag blev berörd och ger boken/trilogin en fyra. 
Ami: Tyckte om boken och blev positiv till honom efter många frågetecken innan. 4 i betyg
Agneta: Fascinerad över att komma in i boken och inte irriteras av bristen på punkt och komman. 4-4,5.
Christina: En bok man kommer att komma ihåg, det meditativa språket,  drömlik, som en mardröm ibland. Starkast andra delen. 4,5.
Gunilla: Det musikaliska i språket.  Inte riktigt frisk person som tar livet av den ena efter den andra. 4
Susanne: Man kommer ihåg det man läst.  4. 
Margareta: Tre olika stämningslägen, nyförälskade, det andra kapitlet är mer som en dröm, tredje verkligheten. Annorlunda.5
Karin: Jag själv förvånades över alla upprepningarna i början, såg direkt kopplingen till Maria och Josef som letade härbärge inför Jesu födelse i första kapitlet. Lätt förvirrad över namnbytena i andra kapitlets början blev det ändå en bok som lockade till läsning och fascination. En 4:a.

 På Susannes förslag läser vi den danska mycket omskrivna Solveij Balles  "Om uträkning av omfång”. Men innan dess blir det Sara Lidmans Hjortronlandet hos Margareta!

 

Pärlan som sprängde sitt skal av Nadia Hashimi. Ami Lindgren den 28 november 2023

 

Vi diskuterade Nadia Hashimis bok ” Pärlan som spräckte sitt glas”. Nadia Hashimi bor nu i USA efter att föräldrarna immigrerade dit från Afghanistan på 1970-talet. Tänkte flytta tillbaka till hemlandet, men eftersom Afghanistan hamnade i krig med Sovjetunionen var det omöjligt. Nadia Hashimi är utbildad barnläkare,författare och före detta demokratisk kongresskandidat.

Vi som diskuterade boken tyckte det var en intressant bok, men lite skrämmande. Tänk att det än idag finns barn ( unga flickor) som blir bortgifta med äldre herrar.

Betyg: fyra 4, en 3 och en 3,5

Till januari skall vi läsa Jon Fosse ”Trilogin” när vi ses hos Karin.

Till februari blir det Sara Lidman ”Hjortronlandet”.

Mördaren i Folkhemmet av Per E. Samuelsson och Lena Ebervall hos Gunilla Wadsten

 Mördaren i Folkhemmet

Vi som diskuterade denna gång var Anna-Christina, Christina, Karin, Susanne, Ami och jag, Gunilla. Agneta och Margareta hade skickat sina bedömningar.

Författarna är idag ett par, bor i Malmö och Stockholm. Träffades på en isbar i Luleå 2001 i samband med en konferens. De har på var sitt håll två barn och Per har 4 barnbarn , Lena har 2.

 Lena har skrivit  en avhandling om advokatetik,  ”Försvararens roll: ideologier och gällande rätt”, 2002. Hon har varit lärare  på juridicum i Lund. Lena har gett ut en handbok i advokatetik, 2008.

 Per blev jur.kand. 1981. Arbetat inom flera kända advokatbyråer. Ledamot av Sveriges advokatsamfund, 1987. Per har blivit en s.k. ”kändisadvokat” inom brottmål. 1997 gav han ut boken ” Att förhöra ett vittne”. Han har publicerat ett stort antal debattartiklar om rättssäkerhet och aktuella  juridiska problem.

De är båda försvarsadvokater. Arbetar nu tillsammans i en advokatbyrå, där Per är delägare. Paret beskriver sig med stort rättspatos. De kritiserar rättssystemet, som de själva verkar inom. De hävdar att de ser hur en del människor hanteras illa. Juridiken är ingen exakt veten-skap, utan godtycklig bedömning, hävdar de.  Författandet har blivit ett sätt att få ur sig sin frustration. De medger att de är lite partiska som kan ses i böckerna. De vill kombinera folkbildning med underhållning i sina böcker.

Tillsammans har de skrivit följande böcker:                                                                                        2008 Ers Majestäts olycklige Kurt,   2012 Mördaren i folkhemmet,  2014 Bombmannens testamente: roman om Lars Tingström,   2016  Florence förlorade värld – en sannsaga om Huseby bruk,  2018 Domardansen- en sannsaga om maktmissbruk , 2020 Stormfågel – en roman om Jane Horney,  2022 IB –som i inhämtning av Birger

 Våra bedömningar

Språket flyter på . Bra journalistik.  Boken är lättläst och är en bladvändare för några av oss. Man vill veta hur  Olle Möller, hanteras inom juridiska systemet. Dock har Karin  tröttnat efter c:a 150 sidor- allt för mycket elände.

Det är en intressant samtidshistoria, samhället speglas. Olle uppfattas som något svagt begåvad och blir ett lätt byte för felaktiga omdömen och beslut. Olle är en sorglig person. Det juridiska systemet framställs som ruttet och att korrupt- kan man lita på rättssystemet efter att ha läst dessa böcker.? Ami ifrågasatte rättssystemet – ruttet.  Eftersom detta var ett mycket omtalat fall så var det intressant att läsa boken, efter att Christina föreslagit denna bok. Hon har läst alla böcker som paret Ebervall /Samuelsson. Boken är spännande. Dock kan fråga sig hur mycket man får skriva om döda personer. Anna-Christina tyckte det var en svår bok att bedöma och ge poäng.

Margareta har skickat bedömningen: Intressant läsning och ett stycke svensk historia. Bra skriven och lättläst. Grep dock inte tag i Margareta. Hennes man hade läst den tidigare.

Agneta: Lättläst. Agneta blev upprörd över hur sanningen behandlas. Agneta sa att det var ett justitiemord. Rek boken till sin man.

Poäng:  Christina 3,5,   Ami 3,  Anna- Christina 3,   Gunilla 3,5  Margareta 4 till 2,

Rekommenderas av några utav oss.

Nästa gång 28/11 träffs vi hos Ami . Boken – Nadia Hashimi- Pärlan som sprängdes sitt skal

I januari träffs vi hos Karin. Till dess läser vi Trilogin av Jon Fosse

/nedskrivet av Gunilla

Färskt vatten till blommorna av Valerie Perrin. Träff den 25 september 2023 hos Anna Christina

Valerie Perrin föddes 1967 i franska Vogeserna och växte upp i Bourgogne. Hon hoppade av gymnasiet i förtid och flyttade till Paris där hon försörjde sig på ströjobb. Sedan bildade hon familj, fick två barn och bosatte sig i Trouville-sur-Mer. År 2006 skrev hon ett brev till  Claude Lelouch. Han blev så fascinerad av språket i brevet att han ville träffa henne. De möttes och strax därpå övergav hon sin familj och flyttade hem till honom i Paris. Då började hennes karriär inom filmen, först som stillbildsfotograf och sedan som medförfattare till regissörens filmer. Hon gav ut sin första roman, De bortglömda söndagarna år 2015. Den blev både en publiksuccé och belönad med många priser.

Boken som vi läst, Färskt vatten till blommorna har också fått många priser. Den handlar om Violette som är kyrkogårdsväktare i en liten fransk by och människorna som möts i hennes kök. En dag kommer en polis med sin mors aska. Modens sista vilja var att begravas med en man på kyrkogården, en man okänd för sonen. Boken berättar historien bakom detta, om Violettes liv och om en rad andra personligheter. 

Vi tyckte alla mycket om boken. Språket är vackert och skriftspråksmässigt. Det är enkelt att läsa trots slingrande meningar. Man får en förståelse för de rätt udda människorna i berättelsen. Trots många sorgligheter finns en värme. En riktig bladvändare tyckte vi.

Vi gav följande betyg: Ami 4, Margareta 4, Karin 4,5, Agneta 4,5, Christina 4 och Anna Christina 4. 

Ej närv: Gunilla 4, Susanne 4

Snittbetyg 4,1.

Nästa gång den 31 oktober träffas vi hos Gunilla. Till dess läser vi Mördaren i folkhemmet av Per E Samuelson och Lena Ebervall

I november ses vi hos Ami och till dess läser vi Pärlan som sprängde sitt skal av Nadia Hashimi